Nu ska jag försöka skriva det här så att ev. kompisar som läser det inte ska kunna förstå vem/vilka jag pratar om, men det kommer bli svårt. Vill därför pointera att jag menar inget illa med vad jag skriver, även om det kan uppfattas så. Jag och personen i fråga är långt ifrån osams och jag har aldrig sagt att jag tycker illa om varken henne eller honom, jag älskar de båda!

Nu har jag det sagt. Kanske ska nämna också att det handlar om samma person som det handlade om i inlägget om Jag, hon och Han eller vad det hette, kan underlätta att veta om det...

Träffade i alla fall personen i fråga i mataffären idag, kallar henne X. Träffar henne visserligen ganska ofta, då vi hänger i samma stall, men ser henne sällan i "vanliga" kläder, så därför har det inte slagit mig förrän nu.

Hon har förrändrats nå grymt senaste tiden. Hennes kläder har en helt annan stil, sättet hon pratar, sättet hon agerar, sättet hon ser ut, men framför allt, hennes attityd. Det kom jag att tänka på när jag träffade henne i stallet i helgen. Hon är inte samma person som jag kände för ett år sedan, långt ifrån!!!

Samtidigt, så är inte heller jag den person hon kände för ett år sedan. Det är en av de största anledningarna till att vi inte är kompisar på samma sätt som förut, vi har helt enkelt växt ifrån varandra. Men sättet jag har utvecklats på är ett annat, tror jag? Eller?

Tiden har utvecklat mig, kort och gott. Jag är mitt i tonåren, mitt i puberteten, omringad av modeintresserade fjortisar. Då blir man påverkad, då förändras man. Det är normalt! Dessutom är mitt psykiska tillstånd ett helt annat, mitt självförtroende och min självkänsla är betydligt högre. Jag köper plagg för att de sitter snyggt och jag känner mig snygg i dem, inte bara för att jag kommer i den och den är lagom i temperaturen. Tiden har förändrat mig helt enkelt!!

Men med henne är det annorlunda. Hon hade självförtroendet och självkänslan redan då. Hon har passerat tonåren och puberteten. Hon är vuxen. Jag har hela tiden kopplat hennes kille till den skyldige. Det är han som gett henne den lite för självsäkra attityden. Den lite kaxiga uppsnofsade stilen. Besserwisserstilen.

Men är det verkligen så? Har han förändrat henne, eller är det även där tiden som gjort sig påmind? Kände jag henne någonsin, eller har jag insett nu vilken människa hon är? Är det jag som har förändrats och därför ser på henne på ett annorlunda sätt? Och OM han har förändrat henne, är det positivt eller negativt?

Jag trodde jag skulle bli klokare av att få skriva av mig lite, men tvärtom fick det motsatt effekt. Ska nog gå ner till tv:n istället...

Vi hörs!

Puss o Kram

Lina Lilja

Nu är det första april och det innebär också att våren är här!!! Och jodå, så är det nog. Idag kunde jag rida min häst igen, hon var stel, men jag tror ohalt. Skrittade och travade i omkring 30-40 min och vilket väder! Strålande sol, klarblå himmel, VARMT!, fåglar, till och med lite småflugor här och var. Underbart!!!!!!

Jag har också varit på stan och köpt jacka och skor idag. Efter mycket om och men fick jag till slut jackan jag ville ha från början, och jag lyckades hitta ett par hyfsade skor tillslut också.

Jag har inte blivit utsatt för några aprilskämt idag, faktiskt. Min syrra tejpade lite här hemma i huset, över kranen och så, men inte mer än så. Jag har inte heller aprillat någon, är inte riktigt på det humöret....

Däremot har min dag idag varit ett stort aprilskämt. Ena sekunden är allt underbart, och nästa sekund hälsar helvetet på. Det har verkligen varit av och på, hela tiden....

Jag har nu kommit på vad jag troligvis ska döpa min blogg till;

Lina Lilja - Kärlek, Sex och Livet

Känns som mera mig liksom...

Tänker skriva ett inlägg snart, med en liten vidare spinn från mitt tidigare inlägg Jag, Hon och Han eller vad jag döpte det till... Senare ska jag till TV:n. Grey's Anatomy ikväll!!

Puss o Kram

Lina Lilja